i love you hallon

Ovanför min dator finns det ett fönster som är mot garageuppfarten och varenda gång någon går förbi vårat hus och för lite oväsen är jag där och spejar som en hök. (Jag tänker ofta att det är nyttigt för mig eftersom att min hållning är -10 nu och när jag ska kolla ut måste jag sträcka mig så pass att vem som helst skulle kunna missta mig för någonannan med svinigt rakrygg.)

Hur som haver såg jag barn på uppfarten, gåendes mot dörren.
No Shit, tänk snabbt Linnéa. Jag kutade in på mitt rum och drog på mig kläder som inte skulle förstöra deras syn på människan - en wct-tröja och en rätt så töntig kjol. Jag visste vad de ville innan dom ens plingat på dörren så jag drog på mig mitt snällaste leende a la min mammas och öppnade dörren.

Jag: Hej, hej! --> mitt smile: :D
Barn1: heeeeej, är eva hemma (hon kollade ner och pratade så lågt att jag var tvungen att pilla bort lite vax från öronen)
Jag: Nej, tyvärr hon jobbar. :D
Barn2: Men kan vi få plocka hallon av er? (Barn2 tittade inte ens på när hon sa det)
Jag: Aldrig i livet :D (Kunde jag ha sagt)
Jag: Ja, självklart, om det finns några där... :D
Barn2: Ja, det finns jättestora och... (hon kollade fortfarande bort)
Jag: Ja, då är det bara att plocka, HEJDÅ :D

Fuck life, var dom tvungen att säga att dom var jättestora? Tror ni inte att det vattnas i min mun? Jag vill också ha hallon!
Ibland hatar jag att min mamma jobbar på en lågstadieskola och 50% av hennes vänner är under 10 år.